Äntligen uppe......

Jag har varit och kitesurfat ett par dagar nu (kurs för nybörjare), och lyckades äntligen komma upp på brädan och åka några meter Jippie! Framgången både föregicks och efterföljdes i och för sig av ett antal flygturer (utan bräda, för den tappade jag i tidigt stadie) och krachlandningar på grunt vatten. Som tur är har jag alla kroppdelar i behåll och är bara en aning stel i kroppen (träningsvärk). Min kompis sa - att vid ett tillfälle var jag högt ovanför vattnet och "sprang" i luften, ha ha. Tur att inte DET blev dokumenterat. Jag är ju inte den enda kan tilläggas som råkar ut för dessa "failures". I förrgår när jag stod en bit ut i vattnet så ser jag helt plötsligt någon inne på stranden som skickat upp sin "kite" i luften. Personen i fråga börjar helt plötsligt att dras med av kiten längs stranden - först halvvägs flygande i luften och sedan släpandes på mage efter i sanden. Folk på stranden började springa åt alla håll för att undvika att bli "påkörda". När man sen trodde att han fått kontroll över situationen igen, råkade han dra i bommen = flygkraft, och försvann flygande rakt över strandvallarna upp bland taggbuskarna. Han hade tur och klarade sig tydligen med enbart en del rivsår, fick jag höra sen. Jag är väldigt glad att det inte var jag som stod för den "underhållningen". Som sagt det är många som får kämpa på vägen (vågen). Hittade en artikel om andra som gjort just det.

Carro Djupsjö delade med sig av hur hon tidigt i sin karriär misslyckade med att hänga upp och ned med kiten efter en motorbåt 186 gånger. Efter ett tag började folk ifrågasätta varför hon frivilligt utsatte sig för att kraschlanda på huvudet varje dag en hel sommar. 187:e gången satte hon tricket och idag är Carro och Anna några av Sveriges främsta internationella framgångar med flera VM-, och OS-medaljer bakom sig. Carro säger: "Lev för passionen, inte för prestationen."

Hela artikeln hittar ni här.