(O)tippat

En syssla som jag i till största delen i mitt liv lyckats slippa är att åka till soptippen och slänga saker. Under hela mitt äktenskap (ca 23 år) körde min dåvarande svärfar runt till sina söner och hämtade sånt som skulle till tippen och efter äktenskapet har jag själv inte haft ärende dit mer än en gång och det var i samband med senaste flytten vid årsskiftet, och här på campingen har vi bra sorteringsmöjligheter, så jag känner inte att jag har något behov av att kompetensutvecklas på detta område. Däremot har jag en väninna som har en "grej" för sig, som jag brukar skoja med henne om. Det är nämligen så att närhelst man pratar med henne så har hon varit - eller ska till tippen. Tittar man i bakluckan på hennes bil så är den alltid välfylld med skräp och andra prylar som ska dit. Hon har dessutom full koll på när alla kommunens (Hässleholms kommun) soptippar har öppet, och vet allt om de olika sorteringsmöjligheterna. Man kan säga att det är en slags "passion/besatthet/(nödvändighet?)", jag vet inte riktigt vilket. När jag pratade med henne idag hade hon varit på tippen i Hästveda, haha, (otippat, för hon bor i Hässlehlolms centralort). Jag föreslog att hon skulle starta ett företag som skulle kunna heta "Tipptjänst AB" och tillverka en app för "Toppen-Tippen-Tips". Kanske en ny, vinnande affärsidé, vem vet...."and I just love my litter-lady friend".